Hej & godnatt.

Oj ... vad svårt det är ibland. Med tankar, känslor, rädslor. Måste lära mig att stänga av ... okej jag ska inte skriva här nu för jag kan ändå inte berätta något så ... shut the fuck up.
 
.
.
.
 
Jag har skickat iväg två mail idag anyway, jätteviktiga mail som antagligen inte kommer ge någon positiv respons (bra inställning va .. haha), nej men jag känner - du har inget att förlora så KÖR, så .. I do. 
 
Nu ska jag försöka sova med den här vidriga jävla förkylningen jag har. Ska upp och tvätta tidigt som fan i morgon, orkar inte tänka mer, har ont i överläppen pga random vaxning som gick ... inte bra, haha ... så hejdå. 
 



I hennes Bipolära glashus.

Sorry bloggen, jag har haft fullt upp OCH JAG HAR SLÄPPT MIN BOK. Helt sjukt ... after all this time liksom. Idag råkade jag av en slump se att den redan finns på nätet i en sk widgetshop, men den kommer komma i en bokhandel också. Men skulle någon vilja köpa den så finns den här. 
 
 
Jag ska försöka återkomma till bloggen men just nu blir det mycket på instagram @carro.blomqvist heter jag där. Annat som har hänt är att jag blivit intervjuad av lokaltidningen. Så händer det annat också, men jag hoppas allt är bra med er i alla fall och en eloge till er som fortfarande orkar klicka er in här <3
 
Helt sjukt att jag släppt en bok. Att jag slutförde efter allt kämpande in i bokstavligen det sista. Om ni bara visste.. sjukt, är det. 
 
 



💙

Helgen har varit väldigt jobbig på vissa plan. Jag har ifrågasatt, grubblat och annat. Det här blir en censurerad post eftersom det inte finns några andra alternativ. Men det får vara så...

Så med censur, jag har bland annat stått inför utgivningen av min bok. Det är också den som av olika anledningar, varit anledningen till att jag under helgen, delvis inte mått bra. Jag har aldrig mått dåligt över min bok, förens i fredags. Jag har kämpat med den, och hela tiden känt att det var något jag måste göra.

Så när alla tvivel kom, alla funderingar och annat... så var det som om någon raderade golvet under mina fötter. Jag insåg att jag var tvungen att fatta ett slutgiltigt beslut. Kring boken och utgivningen, ihop med allt det jag tyvärr inte kan skriva om.

Jag brinner för att skriva. Jag har skrivit i hela mitt liv. Det är mitt sätt att hantera ångest. Det är mitt sätt att uttrycka mig på. Det är det jag känner är min grej, min passion - mitt balsam för själen. 

Jag beundrar folk som vågar. Som gör det dom älskar och brinner för. Som följer sitt hjärta och gör det dom är begåvade på. Som är kreativa och som vågar visa det. .

Det var som om jag stod nära en kant med fallrisk rakt ner. Som att jag stod där med valet att aningen gör du det här trots allt som hänt och händer, trots dina kramper i magen och trots att du är så nervös att du vill kräkas. Eller så skriver du en annan bok och ger ut. .

Jag har, trots miljoner tankar och känslor som kommit nu bara de sista dagarna, bestämt mig för att göra det här. Det har inte varit någon självklarhet. Långt ifrån. Jag kan inte styra över saker som hänt som jag inte kan påverka 💔 

Jag kan bara göra det min själ säger är rätt. Och det är att gå hela vägen nu, trots hur jag mår samt allt som har hänt. Jag kommer göra det för att det är de som känns rätt. Att lägga ner känns fel. Jag måste gå på min magkänsla. .

Det här är de svåraste jag gjort i mitt liv. Men jag måste göra det ❤️
.
.
.
.
—————🎶🦋💙🦋🎶—————
.
.
.

(null)